Mysig men snöfattig nyårsvecka på Snöå Bruk 2003-04

 

Soluppgång över Snöå
 
Söndagen den 28 december 2003 var det åter dags för Music Weeks in Swedens vintervecka.
Med fjolårets kalla och snörika nyårsvecka i minnet var många sångare inställda på att mellan sångpassen få glida fram i härliga skidspår och kom därför resande till Snöå med full skidutrustning.
Nio av oss blev snabbt väldigt nära bekanta, då vi med full packning och fyra par skidor delade en 8-personers taxibuss under den tacksamt korta färden mellan järnvägsstationen i Dala-Järna och Snöå Bruk.
Tyvärr lyste snön nästan helt med sin frånvaro under Veckan och de som tänkt träna inför Vasaloppet fick vänta förgäves på mera snö.
 

Lundateknologer går
Även denna Vecka tillströmmade många nya och nygamla sångare. Bland nykomlingarna märktes bl.a. en stor skara teknologer från Lund.
Vad som däremot inte strömmade till var sopraner. På grund av sopranbristen fick vi lägga planerna på att sjunga Poulencs alla fyra julmotetter på hyllan. Herrarna fick i stället nöjet att ta sig an Brittens Musgrave.
 
Musgrave basar
I år var det Hannah Cooke som hjälpte oss väcka våra röster om morgnarna, innan det var dags för pappa Richard på podiet och Richard Pearce vid pianot att lära oss att strunta i taktstrecken i de engelska 1500-talsstyckena och lotsa oss genom Poulenc-motettens smått intrikata slingor och hopp i ff legato sostenuto.
Dagarna följde det väl beprövade schemat med två repetitionspass förlagda till förmiddag och kväll. Efter en riklig och långdragen frukost vid den sprakande brasan sjöngs det ett par timmar, tills det var dags att inta en alltid välsmakande lunch. Därefter följde några timmars ledighet med tid till umgänge och motion, och klockan fem infann man sig åter i matsalen för att med vidgade näsborrar lystet insupa dofterna från den middag som Karl komponerat till oss. Mmm…
 

Cornelia Jens
Efter kvällsrepetitionerna vidtog så soaré och nattkafé. Klas agerade konferencier och som vanligt bjöd vi varandra på en salig blandning av högt och lågt.
Bland de mer minnesvärda soarénumren kan nämnas den absurda tolkningen av Tandborstsången som f.d. elever från Loffes dansskola i Sandviken framförde under ledning av en viss tandläkare från Gävle; Snöå Bruksorkester med besättningen fioler, flöjt, blockflöjter och Ess-tuba; ungdomsgängets Beatleslåtar (Strawberry fields for ever, and ever! Hallelujah! Hallelujah!); Paganini-artisteri av Florence; en bejublad duett ur musikalen Boyfriend framförd av Hannah och Klas.
Max inte att förglömma. När hans gitarrabstinens blev för svår åkte vår värdinna Yvonne och hämtade sin privata gitarr till honom. (De fixar allt man ber om!) Vid flera soaréer bjöds vi på smakprov från hans band The Fingerprints’ senaste CD, som sedan fick en strykande åtgång bland åhörarna.
 
 
I brist på skidsnö användes de lediga eftermiddagarna främst till långa, härliga promenader. Ibland lite för långa: Cornelia från Schweiz fick hemlängtan och ville gå upp på ett berg vid Storsjön och engelske Paul hängde med. På hemvägen gick de vilse och hamnade vid fel ända av Storsjön, allt medan mörkret sänkte sig. De hade nog irrat runt där ännu, om de inte lyckats knacka på i rätt hus, där en anställd på Snöå bodde, och fick skjuts tillbaka. Yvonne har lovat att nästa Vecka ska där finnas en skylt vid sjön som säger ”Paul’s lake”…
Andra äventyrligheter inträffade på närmare håll: de välmatchade blondinerna i nummer 19 råkade ut för översvämning på rummet, då frusna rör fick vattnet i deras handfat att stiga uppåt i stället för att rinna neråt. Eller berodde olyckan på att deras rum egentligen skulle ha hetat 13, om man numrerat rummen konsekvent?
 
 
På nyårsaftonen bänkade vi oss på andra våningen i huvudbyggnaden, där Karl sammanställt en underbar meny till oss som avslutades med en gudomlig dessert bestående av mascarponemousse med mandelflarn, chokladtryffel och saffranssås. Halvannan timme före tolvslaget drog vi oss upp till nattkaféet. Det nya året spelades in av Florence, varefter Klas klämtade i klockan, champagneglasen flödade över och LarsGöran avfyrade fyrverkerier.
 

David Gostick
På det nya årets första repetition var det vår nye bekantskap David Gostick, som anlänt rakt in i nyårsfirandet kvällen innan, som tog plats bakom pianot i repetitionssalen, och så småningom, vid orgeln och flygeln i Järna kyrka. Förutom noterna gällde det även för David att hänga med i Richards svengelska instruktioner…
Vid föreningsmötet senare på nyårsdagen meddelade Lovisa sin förestående avgång ur styrelsen. Mötet nominerade Anders Löfgren att vid sommarens årsmöte väljas till hennes efterträdare.
 
 
Fredag kväll var kvällsrepetitionen förlagd till Järna kyrka och lördag kväll den 3 januari 2004 var det dags för en välbesökt konsert. På programmet stod:
  Ecce concipies av Jacob Handl
  Civitas sancti tui av William Byrd
  Haec est dies av Jacob Handl
  Quatre motets op. 10 av Maurice Duruflé
  The ballad of Lady Barnard and Little Musgrave av Benjamin Britten
  Fantasia on Christmas Carols av Ralph Vaughan Williams
  Hodie Christus natus est ur Fyra julmotetter av Francis Poulenc
  Bogoróditse Djévo av Arvo Pärt
Barytonsolist i Vaughan Williams var Tomas Bergström. Han fann sig väl till rätta i vårt sällskap, och Snöå hade han besökt så sent som i somras tillsammans med Värmlandsensemblen.
 

Tomas Bergström
Richard gav oss den tvetydiga (?) komplimangen, att det vi åstadkom på konserten var bättre än på någon av repetitionerna, vilket man förstås alltid bör sträva efter.
Söndagsmorgonen grydde och efter frukost och utbytande av avskedskramar skildes vi så åt för att spridas över Sveriges avlånga land (samt Köpenhamn och London) med löften om att ses igen nästa Vecka.
Anquie Sjöblom Olsson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
The Winter Week 2003-04

 
Sunday the 28th of December was the starting date for the 4th Winter Week at Snöå Bruk, a youth hostel and inn in South-West Dalecarlia.
Thankfully the temperature didn’t drop as low this time as the previous year. The ground was covered with only a thin layer of snow, but the frosty trees still gave the beautiful surroundings a wintry look.
As usual, our distinguished conductor Richard Cooke was faced with the task to bring together a choir of some 50 singers, travelling from all parts of Sweden as well as England and Copenhagen, in order to make a concert at the end of the week.
And, eventually, this was successfully accomplished by using the dependable method of two rehearsals a day. The first one preceded by a hearty breakfast and a vocal warm-up.
After lunch the singers had several hours at their own disposal, to take walks, to relax, to look over song parts.
And, as the tradition dictates, the evening rehearsals were followed by a soirée, i.e. the singers performing for each other in various styles and groupings, singing, playing instruments or reciting.
All meals at Snöå are exquisite, but the highlight of the Winter Week is always the supper at the New Year’s Eve party, followed by champagne and fireworks at the 12th stroke of the clock.
On Saturday the 3rd of January the time had come for the concert in Järna Church. This is what we performed to the quite sizable audience:
  Ecce concipies by Jacob Handl
  Civitas sancti tui by William Byrd
  Haec est dies by Jacob Handl
  Quatre motets op. 10 by Maurice Duruflé
  The ballad of Lady Barnard and Little Musgrave by Benjamin Britten
  Fantasia on Christmas Carols by Ralph Vaughan Williams
  Hodie Christus natus est ur Fyra julmotetter by Francis Poulenc
  Bogoróditse Djévo by Arvo Pärt
David Gostick played the organ and the baritone solo in Vaughan Williams was sung by Tomas Bergström.
Another week of rehearsals brought to a successful end, we took farewell of each other the next morning, promising to meet again Next Week.
Anquie Sjöblom Olsson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Winter
2003-04

Sidan uppdaterad
2010-04-15


Responsible for the page:
Webmaster