Så var vi då
äntligen på väg… Sista veckan i juli och sångäventyret
"Music Weeks in Sweden" kunde börja.
Det var närmare bestämt
den 25 juli och efter en odyssé med tåg genom en bit
av Sverige, närmade vi oss Svalöv, en liten by i Skåne,
med eget systembolag (lunchstängt 13-14.15!) och bageri (som
stängde 13.30), granne med slott som Trolleholm och Trollenäs
och metropolen Eslöv inte att förglömma. Efter bara
ett års övertalning (!) hade vi nämligen bestämt
oss för att åka på sångläger. Familj och
kollegor såg något frågande ut, "Läger?
I er ålder?!"
Framme - överallt såg
man idel okända ansikten, många skratt och kramar i korridorer
och i salar. "Känner alla varandra här" hinner
jag tänka innan vi kastas in i matsalen där vuxna, ungdomar
och barn om vartannat trängs runt den goda mat som folkhögskolan
serverar. Sedan var det dags för SÅNGEN och vår första
möte med "Richard & Richard" - vår dirigent
och hans namne pianisten.
Det var ett häftigt
möte och det blev bara roligare ju längre veckan led. Vi
fick stifta bekantskap med nya och gamla kompositörer, med klassiska
och andra mindre självklara stycken. Språket hebreiska
är i en klass för sig, men även engelskan fick under
Richards humorfyllda ledning en ny dimension…
Repetitionerna var ofta krävande, men otroligt roliga. Dagarna
gick fort, soaré följdes av soaré, där alla
möjliga fantastiska talanger visade upp allt från Hellsing
och Purcell till ett sång- och bildreportage om Eslöv.
Det var grillkväll i solnedgången, jakt på barn som
var på drift och notövningar i musikhuset... Kvällarna
blev till natt i nattkaféet där ölen blev fler och
fler.
Plötsligt var det då
allvar: Lunds domkyrka och klänningen klibbar mot ryggen, kom
ihåg takten and the small notes! Glöm inte the arrows or
you may be a semi-tone down… Och sedan – klart. Var tog
det vägen, är det slut nu, har vi varit här i en vecka?
Redan?!
Uppbrott, hemfärd och
adjö, och det kändes redan tomt och trist. Men Richard sa
"Do come back" och jag säger bara en sak: - I certainly
will!
